Varmvatten

Varmvattenberedare

Varmvattnet är husets näst största värmepost. Energimyndighetens exempelhus använder omkring 3 000 kWh om året till själva tappvattnet, och med beredarens förluster blir det omkring 4 000 kWh. Med elberedare kostar det 5 800 kr om året i SE1 och 8 200 kr i SE4; med en värmepump ungefär en tredjedel. Temperaturen i beredaren ska vara minst 60 °C.

Uppdaterad 2026-10-25 · Värmekalkylens redaktion · priser och regler 2026

I korthet

  • Energin: omkring 3 000 kWh tappvarmvatten om året i Energimyndighetens exempelhus, cirka 4 000 kWh med beredarens förluster.
  • Kostnad med elberedare: 5 800 kr i SE1 och SE2, 7 500 kr i SE3, 8 200 kr i SE4 om året.
  • Med bergvärmepump: ungefär en tredjedel, cirka 1 950–2 750 kr om året.
  • Snabbaste besparingen: effektiva kranar och duschmunstycken, upp till 40 procent mindre varmvatten.
  • Temperatur: minst 60 °C i beredaren och 50 °C ute i ledningarna; högre än 60 °C slösar energi.

Kostnad per elområde

ElområdeElpris totalt, öre/kWhElberedare 4 000 kWhElberedare 3 000 kWhBergvärmepump, 4 000 kWh värme
SE11465 820 kr4 370 kr1 950 kr
SE21455 810 kr4 360 kr1 950 kr
SE31867 460 kr5 590 kr2 500 kr
SE42068 250 kr6 180 kr2 760 kr

Egen räkning: 2025 års spotpris per elområde plus påslag, energiskatt 2026, elnät för villa med elvärme och moms. Värmepumpen med värmefaktor 3,0 för varmvatten. Bor du i ett område med nedsatt energiskatt blir elberedaren omkring 480 kr billigare om året.

Tar varmvattnet 4 000 kWh av ett hus som totalt använder 22 000 kWh är det knappt en femtedel av värmekostnaden. Andelen blir större ju bättre huset är isolerat, eftersom varmvattnet inte påverkas av isoleringen. I ett hus med värmepump står varmvattnet ofta för en större del av sommarens elförbrukning; se solceller och värmepump för hur solelen kan täcka den.

Så sänker du kostnaden

  1. Byt kranar och duschmunstycken. Energimyndigheten räknar med upp till 40 procent mindre varmvatten; i exempelhuset 700 kWh om året, cirka 1 300 kr i SE3.
  2. Kortare duschar. Energimyndigheten föreslår en timer i duschen och att stänga av vattnet medan du tvålar in dig.
  3. Isolera rören och beredaren. Nakna varmvattenrör läcker värme hela året.
  4. Diska i maskin och skrapa i stället för att skölja under varmt vatten.
  5. Åtgärda droppande kranar.
  6. Byt uppvärmning. Med bergvärme, luft-vatten eller frånluftsvärmepump värms varmvattnet med en tredjedel av elen; se frånluftsvärmepump och kalkylatorn.

Temperatur och legionella

Folkhälsomyndigheten anger att temperaturen i en varmvattenberedare där vattnet kan bli stillastående inte bör understiga 60 °C, och att tappvarmvattnet inte bör understiga 50 °C i någon del av installationen, även i en cirkulationsledning. Energimyndigheten avråder från att gå högre än 60 °C: det slösar energi och tanken kalkar igen snabbare. Att sänka temperaturen under 60 °C för att spara är alltså fel väg; spara på mängden i stället.

Välja ny beredare

Välj storlek efter hushållet: Energimyndigheten pekar på energimärkningen, som visar hur mycket varmvatten beredaren klarar att leverera. En medelstor räcker för ett litet hushåll; familjer där flera duschar efter varandra behöver en större. Materialet, rostfritt, emaljerat stål eller koppar, ska väljas efter vattenkvaliteten där du bor; fråga en VVS-installatör eller kommunens energi- och klimatrådgivare. Har du planer på solfångare kan det löna sig att välja en beredare som kan kopplas till dem.

Vanliga frågor

Hur mycket el drar en varmvattenberedare?

Omkring 4 000 kWh om året för en villa, varav ungefär 3 000 kWh är själva varmvattnet och resten förluster från tanken och rören. Med 2025 års elpriser och 2026 års skatter och nätavgift kostar det cirka 5 800 kr i SE1 och SE2, 7 500 kr i SE3 och 8 200 kr i SE4.

Vilken temperatur ska varmvattenberedaren ha?

Minst 60 °C i beredaren för att förhindra legionella, och minst 50 °C i ledningarna ut till kranarna, enligt Folkhälsomyndigheten. Energimyndigheten avråder från högre temperatur än så: det är slöseri med energi och tanken kalkar igen snabbare.

Lönar det sig att byta kranar och duschmunstycken?

Ja. Energimyndigheten räknar med att effektiva kranar och duschmunstycken minskar varmvattnet med omkring 40 procent i bästa fall; i deras exempelhus från 3 000 till 2 300 kWh om året. Med elberedare i SE3 är det cirka 1 300 kr om året, för en investering på några tusenlappar.

Hur stor varmvattenberedare behöver jag?

Energimyndigheten rekommenderar lagom storlek: en medelstor räcker för ett litet hushåll, en större behövs för en familj där flera ska duscha efter varandra. Energimärkningen anger hur mycket varmvatten beredaren klarar att leverera; en för stor tank förlorar mer värme.

Värmer värmepumpen varmvattnet billigare?

Ja. En bergvärmepump värmer varmvattnet med en värmefaktor på omkring 3 i vår modell, så 4 000 kWh värme kräver ungefär 1 350 kWh el, cirka 2 500 kr om året i SE3 i stället för 7 500 kr. En luft-luftvärmepump värmer inte varmvatten; där sköts det fortfarande av elberedaren.

Så räknade vi

Energin till tappvarmvatten, drygt 3 000 kWh för två vuxna och knappt 3 000 kWh för en familj med två barn, kommer från Energimyndighetens exempelhus i husguiden (Så mycket kan du spara på att effektivisera ditt hus), där beredarens förluster inte är medräknade; vi räknar med 4 000 kWh inklusive förluster, samma standard som i resten av kalkylerna. Elpriset är 2025 års årsmedel för spotpriset per elområde (Nord Pool via elprisetjustnu.se) plus 6 öre i påslag, energiskatt 36 öre (2026), SCB:s viktade elnätspris för villa med elvärme 55,9 öre och 25 procent moms; nedsatt energiskatt i norra Sverige är inte medräknad. Värmepumpens värmefaktor för varmvatten, omkring 3,0, är vår egen modell: halva Carnot-värmefaktorn mellan 0 °C i borrhålet och 55 °C i tanken. Temperaturkraven från Folkhälsomyndighetens tillsynsvägledning om legionella och Energimyndighetens husguide (Varmvatten), lästa 1 november 2026.