I korthet
- Ett ton pellets ≈ 4 800 kWh; vid 85 procents verkningsgrad ≈ 4 080 kWh nyttig värme.
- Pris per kWh värme = tonpris / 4 080: 3 000 kr/ton → 74 öre, 4 000 → 98 öre, 5 000 → 123 öre.
- Referenshuset behöver cirka 5,5 ton per år. Hus som enbart eldar biobränsle använder 168 kWh/m² (Energimyndigheten 2024), mer än något annat uppvärmningssätt.
- Pellets slår direktverkande el i söder men inte bergvärme eller luft-vatten. Ingen nätavgift, inget elområde, men arbete, förråd och sotning.
- 5.5 procent av småhusen värms enbart med biobränsle och 13.2 procent kombinerar ved eller pellets med direktel.
Från kr per ton till öre per kWh
| Pris per ton | Bränslepris öre/kWh | Värmepris vid 85 % | Värmepris vid 75 % | Referenshus kr/år (85 %) |
|---|---|---|---|---|
| 2500 kr | 52.1 | 61.3 | 69.4 | 13664 |
| 3000 kr | 62.5 | 73.5 | 83.3 | 16397 |
| 3500 kr | 72.9 | 85.8 | 97.2 | 19130 |
| 4000 kr | 83.3 | 98 | 111.1 | 21863 |
| 4500 kr | 93.8 | 110.3 | 125 | 24596 |
| 5000 kr | 104.2 | 122.5 | 138.9 | 27328 |
| 6000 kr | 125 | 147.1 | 166.7 | 32794 |
Värmevärde 4,8 kWh/kg. Referenshus 22 300 kWh värme och varmvatten per år.
Verkningsgraden är posten som skiljer en bra pelletsanläggning från en dålig. En modern panna med rätt inställd brännare och regelbunden sotning ligger runt 85 procent över året; en äldre panna, en kamin som ska värma hela huset eller en anläggning som går på tomgång på sommaren för varmvattnet hamnar lägre, och varje tio procentenheter är ett extra halvt ton pellets om året. Sommardriften är det klassiska problemet: att hålla en panna igång för 10 kWh varmvatten per dygn ger usel verkningsgrad, och många pelletshus löser det med en elpatron eller en liten värmepump för varmvattnet.
Vad pelletshusen använder
Energimyndighetens småhusstatistik för 2024 anger köpt energi för värme och varmvatten per m² uppvärmd yta, temperaturkorrigerad. Hus som enbart eldar biobränsle ligger högst av alla kategorier, 168 kWh/m², mot 122 för fjärrvärmehus och 50 för bergvärmehus. En del av skillnaden är verkningsgrad (statistiken mäter bränslet som köps, inte värmen som når rummen), en del är att biobränslehusen är äldre och större, och en del är att den som eldar själv ofta håller varmare. Siffran säger alltså inte att pelletshus är dåligt isolerade, men den säger att kalkylen ska göras på köpt bränsle, inte på nyttig värme.
| Uppvärmningssätt (enbart) | kWh/m² köpt energi 2024 |
|---|---|
| Biobränsle | 168 |
| Fjärrvärme | 122 |
| Elvärme, direktverkande | 74 |
| Elvärme, vattenburen | 65 |
| Berg-, jord- eller sjövärmepump | 50 |
| Alla småhus | 93 |
Energimyndigheten, Energistatistik för småhus 2024, temperaturkorrigerat, värme och varmvatten.
Pellets mot de andra systemen
Med ett tonpris på 4 000 kr kostar referenshusets värme ungefär 22 000 kr om året. Det är under direktverkande el i hela SE3 och SE4 och i nivå med fjärrvärme i en genomsnittlig kommun, men ungefär dubbelt så mycket som bergvärme och klart över luft-vatten. Pellets vinner därför sällan på drift; den vinner där det inte går att få värmepump eller fjärrvärme, där huset har en vedpanna och ackumulatortank som kan ställas om, eller där ägaren vill vara oberoende av elnätet och elpriset. Och den förlorar på arbetet: förråd som ska fyllas, aska som ska tömmas, sotning som ska beställas. Startsidans kalkylator tar ditt tonpris och visar pellets mot de fem andra systemen för din ort.
Vad som krävs
- Panna och brännare dimensionerade för huset, ackumulatortank för jämn drift och varmvatten, skorsten godkänd för fast bränsle.
- Förråd för bulkleverans (3–6 ton) eller plats för säckar; bulk är billigare per ton men kräver utrymme och tillfart.
- Sotning och brandskyddskontroll enligt kommunens frister; pelletspannor sotas oftare än oljepannor.
- Anmälan eller bygglov för ny eldstad eller rökkanal enligt plan- och bygglagen; kontrollera med kommunen.
- Sommarlösning för varmvattnet så att pannan inte går på tomgång.
Vanliga frågor
Hur många kWh är ett ton pellets?
Omkring 4 800 kWh per ton i värmevärde. Med 85 procents verkningsgrad i pannan blir det cirka 4 080 kWh nyttig värme per ton. Ett ton för 3 500 kr ger då ungefär 86 öre per kWh värme; för 4 500 kr blir det 110 öre.
Hur mycket pellets går det åt till en villa?
Referenshuset med 22 300 kWh värme och varmvatten behöver ungefär 5,5 ton per år vid 85 procents verkningsgrad. Energimyndighetens statistik visar att hus som enbart eldar biobränsle använder i snitt 168 kWh/m², mer än andra hus, delvis för att eldningen är svårare att reglera.
Är pellets billigare än el?
Vid tonpriser under ungefär 5 000 kr är pellets billigare än direktverkande el i SE3 och SE4 med 2025 års priser, men dyrare än bergvärme och luft-vatten nästan överallt. I SE1 med nedsatt energiskatt är marginalen mot el liten. Lägg in ditt tonpris i startsidans kalkylator.
Får man ROT på pelletspanna?
Ja, på arbetskostnaden för installationen, 30 procent 2026. Pannan och pelletsförrådet är material och ger inget avdrag. Skatteverkets schablon för värmepumpar gäller inte pannor; arbetskostnaden ska specificeras.
Så räknade vi
Pellets räknas som köpt värme: värmebehov / 0,85 verkningsgrad × pris per kWh, där pris per kWh = pris per ton / 4 800 kWh. Verkningsgraden 0,85 är modellens antagande för en modern pelletspanna i drift över året; värmevärdet 4,8 kWh/kg motsvarar torr pellets. Det finns ingen offentlig prisstatistik för pellets till villor (Energimyndighetens trädbränslepriser avser värmeverk och industri), så tonpriset är din egen uppgift. Statistik om pelletshus från Energimyndighetens småhusstatistik 2024.